Igår bakade jag mina första lyckade muffins. Mina tidigare har alltid sett ut som de saknat någon muffinkromosom eller så, men den här patchen blev awesome. Kanske var det Sampos visphjälp som gjorde det? Sampo tycker om att vispa, men mest av allt tycker han om att vispa grädde för han tycker det är spännande att se en kemisk reaktion in the making, att grädden liksom ändrar densitet. Eller det kanske är en fysisk reaktion? Det är i alla fall skitgulligt att se hans entusiasm med vispen.

Nu ska jag dammsugastädagöraglasyrduscha och snabbt ska det gå. Ikväll äre Idol föresten och det är tema Kärlek och de små idolerna har bara valt skumma låtar. Typ klyschiga kärlekslåtar. Typ Your song. Kul. Blä. Jag vill ha ett jobb eller en hobby eller något att göra. Jag vill skriva lite eller något.

Nä better get started. Puss

Nu har jag städat halva lägenheten. Halva kvar. Sedan ska jag baka muffins. Imorgon ska jag fixa glasyr på muffins, dammsuga, byta handdukar, göra rent toalett och handfat och diska, fast det sista får nog Sampo göra. På lördag ska jag fixa med nachospajen, skära grönsaker, göra guaccamole och allt det där, duka och sista minuten plocka ihop. Tur att jag har Linnea här på fredagskvällen och lördagen så att hon kan hjälpa mig med glasyr och guacca. Sånt är hon bra på. Sedan kommer massa folk 16.00 och födelsedagsfikar för Sampo. Som en bra flickvän är det ju så att säga mitt ansvar att se till att allt blir bra. Hoppas ni hör ironin. Puss!

Om en timme drar jag för att luncha med Sampo och sen ska jag fika med Elin.

Det blir en fin dag idag.

Jag har så jävla tråkigt, jag dör. Har en hel jävla lista med grejer jag borde göra idag men jag orkar inte. Har fuckat upp min b-uppsats, kommer inte hinna lämna in den. Glömde bort att av mina källor är på mikrofilm  och alltså inte går att kopiera upp och ta med till Dalarna som jag hade tänkt. Och jag kommer inte hinna skriva av den innan nästa måndag, för jag är upptagen med massa annat som egentligen är mindre viktigt än uppsatsen men jag ORKAR inte just nu. Är fortfarande för jävla skoltrött för att ens orka ta tag i det där.

Jag roar mig med att skriva "BAAAJS" på msn till Sampo. Och att prata om klänningar med Cao. Snart ska jag vattna mina blommor. Kul va? Bajsbajsbajs. Imorgon ska jag dock luncha med Sampo och sen prova klänningar på Kappahl. Det blir lite kul. Sen kommer Linnea på fredag. Det blir awesome. Sedan är det födelsedagsfika hos oss på lördag, och på söndag fyller Sampo år och då ska vi ha mysdag. Jag älskar mysdagar. På måndag åker jag till Dalarna och där stannar jag i hela en och en halv vecka typ. Skitlänge. Men det blir skönt.

Fortfarande tråkigt. Borde mejla läraren och säga att jag har fuckat upp min b-uppsats. Oh the horror. I hate failing.

Förut såg jag alltid Kappahl som en tantbutik med skittråkiga kläder. Men faaan vad de ryckt upp sig! De har jättemycket söta kläder med lite vintagekänsla. Jag älskar Kappahl. Min favoritkjol är från dem. Min skinnjacka också. Och min svarta vinterkappa. Idag köpte jag (för Sampos pengar) den här jättefina koftan också. Den ska jag ha på jul och vara Santa's little helper, hehe.

På nyår ska jag på fest med James Bond-tema. Jag funderar på någon av dessa från Kappahl. Vilken tycker ni säger "snygg och ball Bondbrud på nyårsparty" mest? Klickbara bilder såklart!

Voldemort bloggar igen. Portkey!

Nu har jag varit ute för första gången på nästan två veckor.

Hemma hos Elin, som fyllde 18 år i onsdags. Elin är en av mina allra bästa vänner och jag tycker så mycket om henne. Hon är cool, smart och hennes smak är oklanderlig; det vill säga att vi alltid har samma smak. Tillsammans skulle vi kunna sitta på Mineur och prata om Mr Darcy och Heathcliff och lyssna på Regina Spektor för alltid. Ingen klår oss i fikande och ätande, även om Ell närmar sig lite ibland.




Varje gång Ellan och jag kommer i närheten av en kamera börjar vi spåra och blir knäppa. Och vill posa. Synas! När vi är övertrötta kan vi ligga på golvet och skratta och vara så interna att alla andra hatar oss, men vi bryr oss inte för just då är vi finast, roligast och absolut bäst i världen. Lite som att vi blir höga på varandras dryghet. Elin  brukar säga att vi är som de dryga tvillingflickorna med lila hår i The Simpsons.

Man kanske skulle flyga dit, gå på musikal (WWRY heeh) och flyga hem igen?

Idag hade Glee premiär på fyran, så jag kollade. Jag är inte helt såld än, men det är liksom lovande. Sjuka karaktärer och bra musik (vilken liten musikalnörd jag känner att jag är ibland)... Mmm vi får se om vi skickar ut några piratskepp på jakt efter flera avsnitt senare!

Nu tänkte jag egentligen infoga en video med en härlig version av Don't stop believin' som de gjorde i dagens avsnitt med då Fox är fittor kan man tydligen inte göra det. Så jag kör en gammalmodig länk istället.

I kommande avsnitt blir det med bra låtar, märker jag. Jag älskar att det överallt står att det är "Glee version" of the song... hehehe, det låter typ som de bara rippat arrangemanget från We will rock you-musikalen och lagt på lite poppig hurtighet på det. Så Glee version my ass liksom.  Jag har förresten letat sönder mig efter att We will rock you på dvd. Om någon vet vart det går att hitta är jag tacksam för tips!





Vilken version föredrar duuuu? Glee vs WWRY?

Ni vet säkert att jag är socialist. Hjärtat sitter åt vänster, jag är uppfostrad vänster, jag röstar vänster. Men om jag skulle bli tvingad att rösta blått så skulle jag personrösta på Birgitta Olsson. Hon är så jäkla kool och smart och det fördomsfulla i mig blir alltid lika chockad över att hon är folkpartist. Å andra sidan är min kompis Christine också liberal, och hon är himla bra och smart också. Men tillbaka till Birgitta. På sin hemsida har hon fina A-Ö grejer under Personligt och Värderingar, och jag tänkte sno dem och svara på dem själv!

Personligt A-Ö
Andhål: Hemma hos föräldrarna i Dalarna eller sommarstugan i Västerlima
Bil: Skulle vara skönt att ha ibland, och ibland äre skönt att inte ha det
Citat: ”It does not do to dwell on dreams and forget to live” - Albus Dumbledore
Dröm: Skriva en bok som folk vill läsa
Egensinnighet: Ibland så glömmer jag bort att lyssna på folk
Film: Le fabuleux destin d'Amélie Poulain, Mysterious Skin, lite Tarantino och Batman Begins
Gravsten: Det här
Horoskop: Stämmer om man vill att det ska stämma
Idoler: Joanne Rowling, Melissa Anelli och Barack Obama
Jobbdröm: Läkare, men sjuksköterska på akuten som the next best thing
Kläder: de vanliga kedjorna blandat med second hand
Läser: Jk Rowling, Anna Gavalda, Oscar Wilde, Jane Austen, Emily Brontë och Shakespeare
Musik: indie, rock och wizard rock; Regina Spektor, Queen och Håkan Hellström t ex.
Nyttig: Kladdkaka är nyttigt för själen!
Organisation: Amnesty
Produkter: Jag gillar att köpa saker!
Queen: är ett sjukt bra band och upphov till en sjukt bra musikal
Reser: Helst till Paris, men jag vill överallt egentligen
Stilikon: Folk på tunnelbanan som har snygg stil och Underbara Clara
Tidning: DN på morgonen, Vouge och Elle
Undviker: Saker som ger mig dåligt samvete
Vill: Få ordning på oredan som är mitt liv
www.makenoiseforfreechoice.eu: Skriv på för fri abort!!!!
Xtrvaganza: Ett glas mousserande vitt och ledighet och inga bekymmer
Yttrar: Väldigt mycket då jag sällan låter bli att prata
Zoo: Är trevligt att besöka men djur borde vara fria och glada
Årstid: Tidig höst
Äter: Vegetarish sushi och tapas är gott, och chevrébaugetten på Mineur är godast
Önskar: att jag hade råd att köpa sängstommen från IKEA som jag vill ha!

Värderings A-Ö

I natt vaknade jag av att jag mådde skitdåligt. Fick springa på toaletten och ville spy och sånt. Förmodligen något jag ätit, eller något sånt. Idag åt jag samma sallad som jag åt igår. Vi får väl se om jag mår lika dåligt i natt... men så här i efterhand ångrar jag att jag åt den där salladen lite.

Om jag däremot är på väg att bli magsjuk tror jag att jag dör. Orkar inte mer sjukdom nu.

Jag fick följande kommentar om mitt förra inlägg:

Det jag menade med inlägget var att jag tycker att man är lite av en idiot om man så hatiskt motarbetar att ensamma flyktingbarn och ungdomar tillfälligt ska få bo i ett gammalt vandrarhem i sin kommun. För mig är det en otroligt inhuman människosyn. SAOLs definition av ordet "idiot" är det samma som "dumbom". "Dumbom" i sin tur definieras som "dum person". Och när man saker som: "– Vi vill inte ha hit dem", "Tänk om någon eldar på anläggningen!" och "Snart får vi betala skola för de här ungarna också. Det kommer på skatt- sedeln!", då tycker jag att man är en dum person. Både dum i meningen att man inte är så smart, och i bemärkelsen att man är elak.

Det var vad jag menade!

... och jag hoppas att ni fattade att texten i inlägget var en länk. Klickbar med andra ord.

Vilka idioter till människor det finns ändå.

Om det är något jag saknar i mitt liv så är det att skriva. För några år sedan så skrev jag regelbundet, varje dag, i alla fall några a4. Mest fanfiction då, men sedan massa noveller. Jag har nog snöat in för mycket på noveller ibland. Jag kan inte skriva längre än noveller (om vi inte snackar långa, dramatiska fanficföljetånger), för tålamodet tar slut innan jag ens har kommit igång, eller så kör jag av i den dramaturgiska kurvan och kraschar och dör.

Kan man profilera sig som en novellförfattare? Går det? Jag menar, Anna Gavalda har ju gett ut novellsamlingar. Å andra sidan kan hon skriva tjocka böcker med plot som trollbinder och förtjusar också. I can't do that. Jag kanske kan lära mig att göra det. Blä, jag har alltid varit en sådan som påstått att författare inte är något man kan lära sig att bli. Eller jo, det kan man väl, men jag tror att talang och naturlig fallenhet väger tyngre än träning och lärdom när det handlar om författeri. Aningen elitistiskt, jag vet.

Jag måste börja skriva igen. Det är mitt naturliga utlopp för mina känslor och jag är bra på det. Jag kan skriva, jag gör det bara inte. Förmodligen har jag gnällt om det förut, men jag är så himla rädd för att jag är tömd på innehåll. Att jag aldrig mer kommer att ha något att skriva om. Jag har inte så mycket projekt just nu. Jag har en huvudstadsnovell som jag påbörjat (jag har en tvångstanke om att skriva om huvudstäder, hitills har jag Paris, London och halva New York som sagt), några dokument med några meningar, lite fanfictiontrams som nog aldrig kommer avslutas. Och så har jag förra årets NaNoWriMo-projekt. Det är bara tre och en halv sida, men den har plot. Den har en plot som kan funka i en hel bok. Det kommer nog bli något young adult-aktigt med inslag av Pushing Daisies-känsla om jag skriver klart det (jag tror faktiskt att jag kommer att skriva young adult, om jag blir författare). Men jag kommer inte vidare. Jag är rädd. Jag har prestationsångest. Jag vill verkligen skriva.

Såhär börjar min 2008årsnanowrimoyoungadultgrej:

Jag önskar att jag kunde berätta det här på ett episkt och spännande sätt, men jag har aldrig riktigt haft en ådra för epik eller spänning så det kommer nog bara bli en lite ironisk och ursäktande text om det inträffade. Detta är helt enkelt något som skulle kunna vara ett modernt epos om jag hade haft sinne för epik. Men det finns inslag som jag nog skulle kalla episka. Om Iliaden är vredens epos och Odyssén är hemkomstens epos så blir nog den här meningslöshetens epos. Om det nu skulle ha varit ett epos alltså, vilket jag som sagt inte utlovar. Så kom inte och klaga på bristen på hjältemod och återkommande epitet när det här är slut. Och jag utlovar ingen hexameter.

I likhet med många andra stora berättelser så börjar det med ett mord.

Det är ordbajs, som jag sprutat lite parfym på i stort sett. Men jag gillar det. Ordbajs kan vara bra ibland.

Jäkla lingonvecka. Det blir inte mycket sovrumsrumba av då, så att säga.

Buhu.