Ikväll är det dags för andra semifinalen i ESC 2012. Det är en svag semifinal om man jämför med förra så jag kommer bara välja två favoriter denna gång. Men först tänkte jag visa en låt som Fjanto gillar och som jag dör över.



Det är så otroligt töntigt och gud vad sångaren påminner om Will Schuester i Glee. Hahahaha men Fjanto gillade Love is blind. Okej, det är inte hans favorit. Men han gillar den. Hahahahaha. Haha.

Här är mina två favoriter i denna semifinal.

2. Estland.



Okej, Kuula är inte världens roligaste eller mest spännande låt. Men den är fin och "innerlig" och det är också bra musik. Det är liksom vackert, även om det kanske inte får mig att känna särskilt mycket. I den här ganska trista semifinalen hamnar den dock bland favoriterna.

1. Sverige



Detta år hejar jag inte bara på Sverige därför att man ska heja på Sverige. Utan för att Euphoria är en fantastiskt bra låt som förtjänar att vinna. Jag har lyssnat på den typ tusen gånger och inte tröttnat. Den håller. Det här är bland det bästa, om inte det bästa, vi har skickat till ESC och fan vad jag hoppas och vill att det ska gå bra! Heja Loreen! Det här är min favoritlåt i hela tävlingen. Älskar den!!!!

Ursäkta min töntiga rubrik, men det är sant. Önskar att ni kunde komma hem till mig och dricka vin på min balkong... och att jag hade en balkong stor nog att rymma fler än tre personer. Nåja.

Balkongen har precis blivit sommarfixad och fin, och såhär ser den ut!

















Det enda som är jobbigt med balkongen är att det blir så djävulskt varmt när solen ligger på. Måste fixa ett parasoll, vårt försvann mystiskt i flytten. Bittert, det hade matchad den nya mattan så bra! Tips på var man hittar fina parasoll som går att fästa på en balkongkant mottages glatt. Gärna randiga eller prickiga!

Årets besvikelse:



Irlands stolthet Jedward lever inte alls upp till förra årets Lipstick (vilken var asbra) utan levererar en astråkig pojkbandsrefräng som får mig att fundera över disk och att städa kattlådan istället för tt lyssna. Men det skiter väl mängder av tonårsfans i, de kommer rösta ändå, trots att scenframträdandet får mig att googla bokstavskombinationer.

Årets äckligaste:



Österrike. Landet som gav oss Hitler och Fritzl. Och nu detta. Tack. Verkligen.

Årets stördaste:



Hahhahaha jag vet inte ens vad jag ska säga om San Marinos påhitt. Det bästa är att låten hette "Facebook uhuhuhoh" eller nått från början, men eftersom man inte får ha varumärken med fick de byta. Blev det bättre?

Årets "kunde varit bra men tyvärr inte":



Ungerns bidrag har en asbra refräng och en bra brygga men fyfan vad verserna inte alls är så bra. Så synd. Gör om, gör rätt. Minus för pretto video också.

Jag vet inte om det framgått att jag är lite av ett ESC-freak? Det är jag. Sådan som tittar på alla låtar innan och betygsätter och väljer ut favoriter. Nu tänkte jag gå genom mina favoriter i semifinal 1, som går av stapeln klockan 21.00 ikväll!

3. Danmark



Should've known better är en helt okej låt som får mig att sjunga med och bli glad. Den töntiga outfiten känns ju lite... underlig dock. Jag förstår den inte riktigt.

2. Island.



Det här tycker jag är dramatiskt och härligt. Never Forget är en låt som ger mig lite feelings och jag gillar stråkarna, även om jag ibland tycker att det är lite klyschigt att slänga in en fiolspelande brud för att skapa stämning. Men skitsamma. Bra låt! Och ser ni hur snubben är otroligt lik Jensen Ackles (Dean i Supernatural) i vissa vinklar och när han gör vissa ansiktsuttryck? Videon blir sjukt mycket bättre om man tänker att det är Dean som jagar ett creepy monster som går omkring och kastar näsdukar omkring sig.

1. Cypern



Jag älskar La La Love. Den ingår i min topp tre för alla låtar i hela tävlingen. Jag vill dansa, jag vill hångla och jag får feeeeelings. Så jävla bra! Först trodde jag att videon var lite Twilight-inspirerad men jag insåg sen att det var Snövit. Men det spelar ingen roll egentligen, det är ju inte videon som tävlar. Fantastisk låt!

Jag är alltid bäst i världen på att vara sist i världen på att upptäcka låtar. Först nu har jag hittat den här, men jag har hunnit lyssna på den 64 gånger idag... Har med andra ord "tjejlyssnat"... (att köna ord är verkligen efterblivet, hatar dig, vem du än nu är som kom på det ordet).

Avfärd från Borlänge på fredagsförmiddagen.


Väl framme i Uppsala blev det IKEA direkt. Här är drömköket typ.


Hotellet var svårt att hitta. Helt plötsligt var vi ute på landet och vi insåg att vi nog kört fel någonstans.


Utsikten från parkeringen var en moské med minaret och allt.


På lördagsmorgonen gjorde jag och mamma ordning oss.


Jag begav mig till centrum för att träffa finaste Elin! Vi satt vid ån och pratade.




Underbart väder hela dagen!


Senare på kvällen åkte jag och mamma till Gamla Uppsala och tittade.




Gamla Uppsala kyrka.








Gravhögar, som jag tyckte skapade ett landskap som påminner om heden i norra England, typ Wuthering Heights. Ba föreställer mig Heathcliff komma vandrandes.

Ett fenomen som jag stör mig är när folk försöker höja värdet på den tjocka kroppen genom att göra ner den smala kroppen. Ofta slänger man sig då med ord som "benrangel" och "skelett" och påstår att "alla killar gillar lite att ta i".

Jag blir så förbannad att jag ser rött. För det första ska man sluta generalisera om vad "alla killar gillar". Som att det ens spelar någon jävla roll och säger ett skit om ens kropps värde? "Åh, den manliga blicken tycker jag är värdig att synas, nu är allt bra!". Skit på er liksom. För det andra, och detta är det allra viktigaste, så är det totalt intelligensbefriat att kommentera på andra människors kroppar på det sättet.

Ofta är det samma slags människor som är upprörda över att man kallar tjocka människor för typ grisar för att sedan argt berätta om "benranglet" på bussen. Liksom, förstår de inte på vilket sätt det blir lite fel där? Förstår de inte att det är fel att ge öknamn till någons kroppform varesig kroppsformen är liten eller stor? Förstår de inte att även smala personer påverkas negativt av att höra sin kroppsform liknas med kvarlevor efter ett lik?

SLUTA kalla andra för öknamn! Sluta se ned på folk för att de är smalare eller tjockare än dig! Sluta kommentera på andras utseenden!

Kan vi komma överens om det?

Toppen är så fin att den får mig att vilja ge peplum-midjan en andra chans... jag kanske passar i det trots allt! Nåja, den finns ändå inte i min storlek. Borde kanske egentligen börja göra mina kollage med enbart kläder från plus size-kollektioner, men fan vad begränsat och tråkigt! Inspirationskollage behöver inte vara verklighetsförankrat...

Och så drömmer jag om dessa Spice Girls-dojor från Nelly.com. Åh 90-talet är tillbaka.

Info om köpställen.

Fanny (alltså den rabiata orakade flat-feministen Fanny) har skrivit ett väldigt bra inlägg om feminismen som rörelse. Läs den här!

Något jag tycker är tråkigt är att Hannah har bestämt sig för att sluta kalla sig feminist. Hon var en röst inom feminismen som jag tyckte behövdes, som ibland var olik andra och därför gav bredd och komplex till det hela. Nu försvinner ju inte den bara för att hon inte kallar sig feminist längre, men jag tyckte om att kunna länka till hennes blogg när folk gav uttryck för att tro att feminister bara tänker på ett unisont kollektivt sätt. Nu måste jag ju anstränga mig för att övertyga istället, haha. Lat!

Nämen om jag ska bortse från min egna egoistiska motiv så är det självklart att man får definierar sig som man själv vill. Vissa personer verkar ogilla att sätta sig själv i fack, själv älskar jag att ha färdiga fack att sätta mig i för det förenklar. Människor är sådana att vi vill kategorisera och stämpla. Det gör oss trygga. Feministbiblioteket skriver en bra text om just det här med etiketten Feminist. Läs den här!

Som ni kanske förstår av föregående inlägg råder viss förvirring. Stockholmsresan blev till en resa till Uppsala och jag åker på fredag istället för torsdag. Orkar egentligen inte ens förklara händelserna som ledde fram till detta men det inkluderar inkonsekventa människor, vilket är ungefär det värsta jag vet. Men egentligen bryr jag mig inte så mycket om vart jag åker, det jag fokuserar på är att jag ska bort och få lite omväxling vilket jag verkligen behöver. Det går åt rätt håll med mitt mående, men fortfarande rätt mycket upp och ned och denna känslornas bergochdalbana gör mig trött och slut. Att gå från glad, deppig, ledsen, arg, uppgiven och till slut glad igen på en dag är tröttande helt enkelt.

Det är mycket bröllopspyssel att stå i också. Jag önskar jag kunde visa er fina bröllopsinbjudningar, dekorationer och hejsanhoppsan men jag vill spara på det! Ni får se bilder efter inbjudningarna är utskickade och efter bröllopet blir det bildbomb deluxe. Idag fixade jag och Fjanto med första skissen på bordsplaceringar och vi lyckades få vår brokiga skara av släkt och vänner att funka! Hoppas vi...

Något som gör mig så glad är att jag verkligen fått en ny vän i Nanna, som jag för första gången fikade med på onsdagen förra veckan. Sedan dess har vi kört både vinkväll och hemmalunch och det känns sådär som att man känt varandra länge. Att få vänner i vuxen ålder känns så svårt, det har jag pratat om tidigare, men det går!

Imorgon På fredag åker jag till Stockholm Uppsala över långhelgen. Mycket att stå i! Här är en bild på en katt.

En företeelse som frustrerar mig är attityden att man ska "slappna av och inte övertolka allting". Denna företeelse är vanlig när man problematiserar något som många gillar och den blir extra vanlig när man kritiserar något som många gillar för att vara sexistiskt. Då tycker folk att man läser för mycket in i filmen/serien/boken, att det ju "bara är underhållning", att man ska "spänna av" och sluta övertolka.

"Varför sitter du och letar fel?" heter det ofta när jag påpekar att något faktiskt är rejält sexistiskt. Eh, det är inte som att jag sitter där, exalterad i min feministiska kamp, och aktivt letar fel med förstoringsglas och anteckningsblock, men är det något som är sexistiskt så kommer jag att reagera på det, eftersom det är svårt att bara plocka av sig genusglasögonen. Min genusmedvetenhet är en del av de linser jag granskar världen genom och givetvis påverkar det min tolkning av en film, en bok eller en tv-serie. Det betyder inte att jag övertolkar, läser in för mycket eller letar fel utan den tolkning jag gör av filmen är som vilken annan tolkning som helst. Den utgår från mig, min kunskap och mitt perspektiv. Den enda skillnaden är att min tolkning uppfattas som obekväm och därför måste förminskas eller göras ogiltig genom att påstår att jag "övertolkar".

Det är ytterst sällan som jag sitter och anstränger mig för att analysera och leta efter problem och sexism när jag till exempel ser en serie. Om jag gör det är det för att jag redan innan har bestämt mig för att granska det jag ser med mina genuslinser, och det gör jag bara typ a) vid skoluppgift eller b) om jag vill blogga om det. Snarare är det så att jag tittar på serien för att bli underhållen men under hela avsnittet känner att det är något som skaver illa, känns fel. Oftast kan jag först inte placera det men vid avsnittets slut har jag oftast kommit fram till att känslan uppstår för att serien är problematisk vad gäller könsnormer och framställningar av dessa. Sherlocks avsnitt "A scandal i Belgravia" är ett typexempel på detta.

Och det här med att det bara skulle vara underhållning... Populärkultur och olika sorter medier är något som starkt bidrar till att reproducera och förstärka normer och värderingar. Då är det klart att man ska vara kritisk och lyfta fram det som är problematiskt. Böcker, filmer och serier är inte harmlöst och bör bemötas därefter.

Så när jag kritiserar din favoritserie för att vara t ex sexistisk så beror det inte på att jag är en negativ feminist som sitter och aktivt letar fel. Det beror på att något i serien tydligt står ut som sexistiskt. Alla tolkar vi världen utifrån vår egen förförståelse och kunskap och mitt stora intresse och min kunskap rörande genus gör att jag kanske lättare ser sexismen, precis som att de som har stort intresse och kunskap om rasism, orientalism eller homofobi lättare ser när saker har en problematik som rör deras intresseområden.

Har ni också liknande erfarenheter av att få höra att ni ska "spänna av" när ni problematiserar populärkultur? Berätta gärna i kommentarerna!

Okej, min blogg är ytlighetens högborg just nu, men ha tålamod med mig som börjar få "bride brain" och lever i en bubbla där det är mycket sällsynt att annat än bröllop tar sig in.

Jag hade hur trevligt som helst hemma hos Nanna igår kväll. Vi pimplade vin och diskuterade livets stora mysterier, som varför alla mammor i Ensam mamma söker är smala och snygga enligt kulturellt accepterade normer. Svara på det ni, tv3! Puckon.

Nu har jag vaknat till liv utan ens lite ont i huvudet (ovanligt för mig då jag druckit vin) (peppar peppar ta i trä) och jag ska äta lite frukost.