Uppdrag Granskning har dröjt sig kvar i mina tankar. För att första få lite klarhet i allt så började jag läsa om en gammal favorit; En riktig våldtäktsman av Katarina Wennstam. Katarina Wennstam är kriminalreportern som började skriva böcker om det som gjorde henne förbannad; skuldbeläggandet av offren under de våldtäktsrättegånger hon bevakade. Hennes första bok Flickan och skulden handlar om hur det är de våltagna som får dras med skuld och skam och En riktig våldtäkgsman handlar om hur samhället ser på våldtäkt och en riktig våldtäktsman. Sjukt bra böcker. Läs dem.
I En riktig våldtäktsman tar hon upp hur det hela tiden läggs fokus på hur tjejer ska förhålla sig för att slippa bli våldtagna. Fokuset hamnar liksom fel. Fokuset borde inte vara på offret, utan snarare; hur förhindrar man att någon våldtar. Man pratar om att lära unga flickor att säga nej, att de ska våga säga ifrån och inte låta sig utnyttjas. Men vad spelar det för roll om vi samtidigt inte pratar om, och lär, pojkar vikten av att respektera ett nej, att om någon säger ifrån så är det fel att ha sex med dem och att det är fel att utnyttja någon, hur full den personen än må vara. Fokus ligger liksom på hur offren, och de potentionella offren, ska förhålla sig. Varför ska jag behöva förhålla mig något sätt alls? Varför ska jag uppmanas till att inte ha kort kjol, till att inte gå genom en mörk park eller gå ensam hem från bussen på kvällen?
"Du vet väl att nej betyder nej?" frågade jag min lillebror en dag när han var 13 år. "Att om en tjej säger nej, att hon inte vill, så ska man lyssna på det. Att det är fel att göra saker med folk som inte vill göra saker". Jag var 16 år och hade precis skrivit en rapport i skolan om vilken slags hjälp våldtäktsoffer fick efter rättegången. Jag försökte undvika ord som kunde vara skämmiga för min lillebror. Var diplomatisk. Han svarade att han visste.
Alla borde prata så med sina anhöriga. Inte bara med pojkar. Med flickor också. Man ska lära båda sidorna att ett nej betyder nej, även om man står där med byxorna nere och den andra parten säger "nej, jag vill inte längre" så får man dra upp byxorna igen. Jag har aldrig varit så stolt över min lillebror som när han berättade att han fått några killar utslängda från krogen för att han hämtade vakterna när några killar sexuellt ofredade några tjejer.