Mitt första färdiga råmanus

Publicerat i: MITT SKRIVANDE kreativt skrivande
För lite mer än en vecka sedan hände det. Jag skrev som en galning för att deadline för inlämning närmade sig. Tvingades sammanfatta några scener istället för att skriva ut dem, fick lämna några dialoger halvdana och tog mig genom mer än ett par meltdowns, men sen satt jag plötsligt där med ett färdigt råmanus framför mig på skärmen. Mitt första färdiga råmanus någonsin.
 
Det kändes  F A N T A S T I S K T.
 
Jag började jobba med manuset förra sommaren och jag kände ganska snart att det här, det kan bli bra. Det är inte mitt första längre skrivprojekt, men det är det första där jag kan läsa det som jag skrev för snart ett år sedan utan att få skamsköljning eller undra vad fan jag egentligen tänkte. Med tanke på att jag är sjukt självkritisk är det ett bra betyg. Manusskrivandet har varit en del av kursen Kreativt Skrivande 3 och jag är nästan säker på att jag inte skulle ha blivit klar om det inte var för att jag hade deadlines att skriva mot och något som typ höll mig ansvarig i alla fall jag inte skulle uppnå min målsättning.
 
Ballonger för mig och mitt manus! Hurra!
 
Nu ger jag mig in i en process som för mig är helt ny: redigeringen. I och med att det är ett råmanus är det mycket som behöver åtgärdas. Kvaliteten är stundtals ojämn, jag har strösslat på med alldeles för många sägesatser och herregud vad jag behöver hitta ett sätt att balansera min huvudkaraktärs mer allvarliga insikter med den romantiska subploten. Men det känns bara spännande. Okej, rätt läskigt också. Sedan är det dags för testläsare. Aaaah, bara tanken gör mig upprymd och LIVRÄDD!
 
Kursen går vidare med en marknadsföringsdel där vi får lära oss att bygga varumärke som författare och arbeta med att väcka intresse för våra manus. Där tror jag att bloggen kommer få vara en byggsten...
Kommentera 2
Regnet utanför fönstret matchar mina tankar om världen just nu. Nassedemonstration i Göteborg (och att vissa medier vill måla upp bilden av motdemonstranter som "lika goda kålsupare"), polisvåld i Katalonien och en massskjutning i Las Vegas. Fan, det är lätt att bli misantrop alltså. Men sen tänker jag på hur många fler tusen som protesterade mot nazister på gatorna och inser att mänskligheten inte är fucked ändå. Hur gör man en övergång från tunga tankar till vardagens svammel? Jag tror jag bara får göra ett abrupt hopp. 
 
Idag har jag lämnat in den första fjärdedelen av mitt manusarbete för respons från både lärare och andra studenter. Det kommer nog aldrig sluta vara pirrigt att låta andra ta del av något jag skrivit. Jag får både prestationsångest och någonslags "imposter syndrome", tror alltid att det är nu det ska visa sig att jag bara lyckats lura folk att jag kan skriva bättre än snittet. Det kommer fortsätta vara jobbigt tills alla som ska ge respons har svarat.
 
Jag har klippt podcast också, och ska fortsätta med det i ett par timmar till efter kvällsmaten. Denna vecka handlar det om School of Rock! Resten av veckan kommer jag ägna åt att ge respons på andras texter, något jag tycker är så SVÅRT, kanske för att jag själv vet hur känslig jag är när någon ska ge mig respons. Jag vill ge så konstruktiv och detaljerad (men ändå allmän) respons som möjligt, med fokus på det positiva. Hur är ni på att ge och ta kritik/respons, framförallt när det handlar om personliga saker som något ni skapat (som en text, en målning, ett foto eller en låt)?
 
 
Och på lördag är det dags att köra Dungeons & Dragons igen! Jag är så pepp. Och nervös, eftersom jag brände ut min karaktär totalt sist vi spelade... Men mest pepp! D&D är ett ganska nytt intresse. Jag testade att spela för första gången för ungefär ett år sedan och tyckte det var rätt kul, men krångligt. Sedan gick det ett halvår och jag snöade in totalt på den superlånga webbserien Critical Role där ett gäng röstskådisar spelar D&D tillsammans. Där fick jag se vilket kreativt sätt att berätta historier rollspel är och genom att kolla på oändligt många timmar av andra människor som spelar lärde jag mig reglerna. Och i september körde Sampos kollega igång en kampanj som jag fick vara med i. Det är så himla kul och jag är FAST. Och det där var dagens nörd-rant från mig. Vi hörs!
 
Spara
Kommentera 0
 
Det här är mitt personliga NaNoWriMo Surival Kit (fast mindre fancy i verkligheten kanske). Vad innehåller det då och varför? I'm glad you asked!
 
Ett anteckningsblock. Även om jag ju faktiskt har de flesta av mina anteckningar på datorn så gillar jag att ha ett fysiskt block att kunna klottra ned snabba idéer och tankar i.
Pennor, pennor och återigen pennor. Av naturliga skäl.
Hörlurar för att lyssna på musik och stänga ut störande ljud (typ katter som jamar så fort en sätter sig ned för att dra av några sprints...).
♥ Ett doftljus med en lukt som känns inspirerande och gärna lite relaterat till settingen i berättelsen. Berättelsen jag skriver det här året utspelar sig till stora delar i en fäbod mitt i skogen, så wood är en bra doft för mig. Vad luktar din berättelse som?
♥ En bra termosmugg som håller mitt te varmt medan jag skapar mitt mästerverk.
Ett litet post it-block för att kunna skriva ned grejer jag måste tänka på och fästa på datorn.
TEEEEE! Jag dricker enorma mängder te under november. Svart på morgonen och förmiddagen och så på eftermiddagen går jag loss på rooibos och grönt te för att kunna sova på kvällen. Te är bäst.
 
Vad innehåller ditt eget NaNoWriMo Survival Kit?
 
 
Är du förvirrad? Vad fasen är NaNoWriMo? Läs min fantastiska guide till NaNo här!
Kommentera 2
Visa fler inlägg