Ogenomtänkt inlägg om två vitt skilda saker mitt i natten
Varje gång jag bloggar om något som ens lite rör prostitution (vilket jag aldrig lär mig stava) så blir det diskussion och varje gång känner jag mig lika dum i huvudet för det är så självklart vad jag tycker (det känns fel liksom) men det är så svårt att förklara varför. Och någonstans inser jag ju att det är jättedumt att tycka saker utan att kunna motivera varför och jag fattar ju att min känsla inte ska diktera andras liv och möjligheter. Liksom, och sexindustrin såg ut som så att det var garanterat att alla höll på med det för att de ville och de mådde bra så skulle jag liksom egentligen vara helt okej med, även om det skulle kännas som att pengar + sex = maktobalans = dåligt för mig. Men som sagt, min känsla ska inte diktera. Men samtidigt tycker jag att den ska det, haha.
Så himla svårt och jag förenklar därför det sjukt mycket och säger att jag bara tycker det är fel, för att slippa reflektera, vilket gör att jag blir alldeles rådvill i diskussioner eftersom jag inte reflekterat över VARFÖR jag tycker.
Känns lite skumt att börja prata om bröllop alldeles efter ett utlägg om sexhandel, men skitsamma. Nu är vi inne i bröllopsveckan och jag är hispig och grinar för minsta lilla. Tycks ha förlorat förmågan att tänka logiskt och minsta motgång blir katastrof. Jag vill inte ens tänka på hur jag kommer att vara när själva dagen D väl kommer. Redo för psyket, förmodligen. Om någon hade berättat för mig hur stressigt, jobbigt och nervöst det är med bröllop hade jag nog valt att göra detta i stadshuset och sen bara typ äta sushi efteråt. Fast sen när det är över kommer jag väl ändå bara minnas det bra.
Vecka 6: Är sex en rättighet?
Det var länge sedan jag hängde på en "Vecka 6" (mest eftersom ämnena känts för privata) men nu var veckans ämne en fråga som är så oerhört enkel för mig att besvara.
Är sex en rättighet?
Nej. Absolut inte. Dock har var och en rätt till sin sexualitet och att själv få bestämma över den, men ingen har rätt att köpa, tvinga eller på andra sätt kränka andra för att få leva ut sin sexualitet.
Så tycker jag. Så svart och vitt anser jag att frågan är.
Hej hopp snopp!
Låt oss prata porrnostalgi, flickor!
Idag har jag skrattat åt Alex Schulmans övertygelse om att flickor inte jagar och snokar rätt på porr.
I kommentarfälten hos Fitt for fight och Bloggkommentatorerna verkar det även som att jag inte varit ensam tjej om detta.
Jag är övertygad om att porrjakten är ungefär lika vanlig bland tjejer som killar. Men medan killar skriver krönikor om det och i gemenskap med andra män skrattar åt sin barndoms porrupplevelser så är det fortfarande lite skämmigt att prata om det som tjej. Att man redan tidigt hade en sexualitet blir liksom pinsam och lite fult, medan det hos killar ses som helt naturlig och normalt. Fan vad trist! Därför blev jag glad att så pass många delat med sig av sina minnen i ovan länkade kommentarfält! Känn er välkomna att göra det samma här!
Jag har en dotter och min fru är gravid igen och i veckan fick vi veta att det är en flicka till och då kom jag att tänka på allt detta och konstaterade att det ändå är rätt skönt att slippa pojkar och deras jakt på porr.Oj oj. Nu kan jag inte tala för alla flickor, men nog tyckte jag att det var skitspännande att leta efter och hitta porrtidningar. När man hittade en var det liksom skräckblandad förtjustning, man blev lite äcklad men samtidigt alldeles pirrig och konstig. Eller när man började upptäcka vad som gick att hitta på internet... oj oj!
I kommentarfälten hos Fitt for fight och Bloggkommentatorerna verkar det även som att jag inte varit ensam tjej om detta.
Jag är övertygad om att porrjakten är ungefär lika vanlig bland tjejer som killar. Men medan killar skriver krönikor om det och i gemenskap med andra män skrattar åt sin barndoms porrupplevelser så är det fortfarande lite skämmigt att prata om det som tjej. Att man redan tidigt hade en sexualitet blir liksom pinsam och lite fult, medan det hos killar ses som helt naturlig och normalt. Fan vad trist! Därför blev jag glad att så pass många delat med sig av sina minnen i ovan länkade kommentarfält! Känn er välkomna att göra det samma här!
Gender
Sex+ med Laci Green
En kanal på Youtube som jag verkligen rekommenderar är Sex+ med Laci Green. Laci lär ut allt som har med sex att göra på HBTQ- och fett-vänligt sätt, allt med ett genusperspektiv. Seriöst, hon är helt otroligt kunnig, rolig och pedagogisk.
Den här videon om "myten om mödomshinnan" tycker jag är jättebra. Det här med "mödomshinna" är lite av min pet peeve, varje gång någon säger mödomshinna måste jag bara säga (läs: nästan skrika): "DET HETER SLIDKRANS!!!".
Den här videon om "myten om mödomshinnan" tycker jag är jättebra. Det här med "mödomshinna" är lite av min pet peeve, varje gång någon säger mödomshinna måste jag bara säga (läs: nästan skrika): "DET HETER SLIDKRANS!!!".
Hej alla menskoppanvändare! Svara på mina frågor!
Jag är så förbannat trött på bindor som skaver och tamponger som torkar ut hela det undre livet! Jag tänker för fasen pröva menskopp nu, hur läskigt det än känns. Men varifrån köper man? Det finns lite olika sidor runt på nätet, vilken är bäst? Är "tabellerna" över vilken menskopp man bör ha att lita på? De är ju rätt dyra, så man vill ju inte köpa fel!
HJÄLP MIG!
HJÄLP MIG!
Vecka 6: Sämsta rådet någonsin
Temat på Vecka 6 har denna vecka varit "sämsta rådet någonsin". Jag skulle inte säga att jag fått några katastrofala råd vad gäller sex, i så fall har jag förträngt dem... Eller att skaffa p-piller var faktiskt ett riktigt jävla dåligt råd, eftersom de gjorde mig deprimerad och jävlig. När jag sedan ville sluta var reponsen på ungdomsmottagningen typ att jag var gnällig och borde testa fler sorter och försöka hitta en som funkade. Jag är glad att jag stod på mig och sa "inga fler hormoner", även om jag fått responsen att jag är typ egoistisk och dum i huvudet som förväntar mig att min partner ska använda kondom i all evighet. Ungefär som att det är helt orealistiskt att tycka att vi bör hitta ett sätt att skydda oss som inte innbär att jag stör min kropps hormonbalans. Bah! För de som p-piller funka för är det absolut awesome att de finns, men jag tror verkligen inte att alla är lämpade att äta det, och dessutom föreligger det risker som för mig känns onödiga.
Nu skulle jag ju egentligen inte skriva om preventivmedel, utan jag tänkte skriva om ett råd, eller snarare en syn, som jag tyckte var rätt dålig. Att folk hypade det här med första gången, att "förlora oskulden", så jävlans mycket. Tjejtidningar, med god hjälp från populärkulturen, målade upp bilden av första gången som något som måste vara absolut magiskt och speciellt. Gärna rosblad på hela sängen och fyverkerier efteråt. Om första gången inte var magisk och speciell så skulle man För Evigt Ångra Sig och minnas sin första gång som skit. För det fanns liksom inget mellanting i bilden, det fanns inget "ganska nice, lite meckigt och inte alls särskilt big deal", för om det inte var magiskt och storartat blev det automatiskt skitdåligt, smärtsamt och ångestfullt.
Den här bilden av första gången gjorde att jag väntade bra mycket längre med att ligga för första gången än jag egentligen hade lust med. Det är ju absolut inte som att idag ångrar att jag väntade, för min första gång var helt okej och det var med någon jag verkligen älskade och för i helvete kommer att gifta mig med (så jävla helylle!), men egentligen hade jag nog mått lika bra om det varit med någon annan, som kanske inte var Mannen i Mitt Liv, men som jag gillade och hade lust att ligga med. Jag väntade och väntade eftersom om man inte Väntar På Den Rätten så kommer ens sexuella liv för evigt vara fördömt typ.
Första gången är verkligen inte all that. Den kan vara skitbra, den kan vara lite mysigt, den kan vara rolig, den kan vara smärtsam, den kan vara pinsam. Den kan nog också vara helt och hållet magiskt eller absolut katastrof, men det finns massa mellan de två polariteterna. Jag efterlyser en mer nyanserad bild av första gången. Första gången behöver inte bestämma hela ditt sexuella öde och den behöver inte förändra ditt liv och bli ett minne som du för evigt minns. Det kan bara helt enkelt vara första gången du ligger med någon. And that's it liksom.
Nu skulle jag ju egentligen inte skriva om preventivmedel, utan jag tänkte skriva om ett råd, eller snarare en syn, som jag tyckte var rätt dålig. Att folk hypade det här med första gången, att "förlora oskulden", så jävlans mycket. Tjejtidningar, med god hjälp från populärkulturen, målade upp bilden av första gången som något som måste vara absolut magiskt och speciellt. Gärna rosblad på hela sängen och fyverkerier efteråt. Om första gången inte var magisk och speciell så skulle man För Evigt Ångra Sig och minnas sin första gång som skit. För det fanns liksom inget mellanting i bilden, det fanns inget "ganska nice, lite meckigt och inte alls särskilt big deal", för om det inte var magiskt och storartat blev det automatiskt skitdåligt, smärtsamt och ångestfullt.
Den här bilden av första gången gjorde att jag väntade bra mycket längre med att ligga för första gången än jag egentligen hade lust med. Det är ju absolut inte som att idag ångrar att jag väntade, för min första gång var helt okej och det var med någon jag verkligen älskade och för i helvete kommer att gifta mig med (så jävla helylle!), men egentligen hade jag nog mått lika bra om det varit med någon annan, som kanske inte var Mannen i Mitt Liv, men som jag gillade och hade lust att ligga med. Jag väntade och väntade eftersom om man inte Väntar På Den Rätten så kommer ens sexuella liv för evigt vara fördömt typ.
Första gången är verkligen inte all that. Den kan vara skitbra, den kan vara lite mysigt, den kan vara rolig, den kan vara smärtsam, den kan vara pinsam. Den kan nog också vara helt och hållet magiskt eller absolut katastrof, men det finns massa mellan de två polariteterna. Jag efterlyser en mer nyanserad bild av första gången. Första gången behöver inte bestämma hela ditt sexuella öde och den behöver inte förändra ditt liv och bli ett minne som du för evigt minns. Det kan bara helt enkelt vara första gången du ligger med någon. And that's it liksom.
Vecka 6: Hur lär man sig?
Den här veckans tema på bloggutmaningen Vecka 6 är hur man lär sig när det gäller sex och sånt.
Mina källor för min förkunskap vad gäller sex är väldigt spretiga. Allt från de sparsmakade sidorna om sexualkunskap från biologiboken, till Aftonbladets sexspalt (som jag brukade läsa i smyg under melllanstadiet), tjejtidningarnas artiklar och skvaller mellan kompisarna. En tidig favorit var underbara Kamratpostens fantastiskt "Kropp & Knopp", som till skillnad från många andra ställen förmedlade informativ, uppdaterad och relativt fördomsfri kunskap. Från tjejtidningarnas artiklar har jag bara lärt mig om hur otroligt viktigt det är att köpa sexiga underkläder och raka sig regelbundet. I biologiboken var mannen normen och kvinnan undantaget. I Aftonbladets sexspalt svämmande över av dammiga könsnormer.
Mina kunskapskällor, förutom Kropp & Knopp, har med andra ord varit skit. Min rent teoretiska kunskap om sex och samlevnad har byggt på förlegad och fördomsfull information, som får mig att tro att jag växte upp på typ 60-talet, fast jag egentligen gjorde det på 90-talet.
Sexualkunskapen ska vi inte ens prata om. Det enda jag minns är att vi fick göra en utflykt till Ungdomsmottagningen och titta på bilder av herpessmittade könsorgan. Jag har fan lärt mig mer matnyttigt om sex från fanfiction än från skolans sexualkunskap. Fast när jag läser de här inläggen av Linnea i USA om sexualkunskapsundervisningen i Alabama så verkar ju den svenska undervisningen som rena rama drömmen.
Idag anser jag mig vara rätt välinformerad och kunnig vad gäller sex, och det är kunskap som jag själv uppsökt via internet. RFSU har himla mycket bra material, allt från guider om hur man har analsex till fakta om fittan. Jag rekommenderar särskilt den här om slidkransen (och helst till puckon som envisas med att kalla det mödomshinna).
Mina källor för min förkunskap vad gäller sex är väldigt spretiga. Allt från de sparsmakade sidorna om sexualkunskap från biologiboken, till Aftonbladets sexspalt (som jag brukade läsa i smyg under melllanstadiet), tjejtidningarnas artiklar och skvaller mellan kompisarna. En tidig favorit var underbara Kamratpostens fantastiskt "Kropp & Knopp", som till skillnad från många andra ställen förmedlade informativ, uppdaterad och relativt fördomsfri kunskap. Från tjejtidningarnas artiklar har jag bara lärt mig om hur otroligt viktigt det är att köpa sexiga underkläder och raka sig regelbundet. I biologiboken var mannen normen och kvinnan undantaget. I Aftonbladets sexspalt svämmande över av dammiga könsnormer.
Mina kunskapskällor, förutom Kropp & Knopp, har med andra ord varit skit. Min rent teoretiska kunskap om sex och samlevnad har byggt på förlegad och fördomsfull information, som får mig att tro att jag växte upp på typ 60-talet, fast jag egentligen gjorde det på 90-talet.
Sexualkunskapen ska vi inte ens prata om. Det enda jag minns är att vi fick göra en utflykt till Ungdomsmottagningen och titta på bilder av herpessmittade könsorgan. Jag har fan lärt mig mer matnyttigt om sex från fanfiction än från skolans sexualkunskap. Fast när jag läser de här inläggen av Linnea i USA om sexualkunskapsundervisningen i Alabama så verkar ju den svenska undervisningen som rena rama drömmen.
Idag anser jag mig vara rätt välinformerad och kunnig vad gäller sex, och det är kunskap som jag själv uppsökt via internet. RFSU har himla mycket bra material, allt från guider om hur man har analsex till fakta om fittan. Jag rekommenderar särskilt den här om slidkransen (och helst till puckon som envisas med att kalla det mödomshinna).
Vecka 6: Sova ihop
Via One-way Communication hittade jag Vecka 6, en blogg som utmanar bloggare att skriva om sex och samlevnad. Varje vecka publiceras ett nytt tema med lite inspirerande frågor och man får ge uttryck för temat i vilket format man vill.
Jag tycker utmaningen verkar hur kul som helst att hänga på, men eftersom mitt sexliv är en av de få saker som jag faktiskt försöker hålla utanför bloggen (av respekt för min partner) så blir det inga snuskiga detaljer, utan rätt allmänt med enstaka personliga inslag. Denna vecka är dock temat "sova ihop", vilket är lätt att hålla mindre dirty, så jag kommer jag bli personlig.
Jag ÄLSKAR att sova ihop. Men det har inte alltid varit så. Jag är en sådan som måste ha precis rätta omständigheter för att kunna somna. Lagom svalt, mörkt, tyst och rätt antal kuddar. Andras andetag är en sådan där sak som jag tidigare blivit tokig av och börjat fantisera om att få tyst på fanskapet med hjälp av kudden. Ibörjan av mitt och Fjantos förhållande sov jag med öronproppar för att slippa höra honom flåsa (läs: andas helt normalt men i mina öron lät det som att han sprang ett jävla maraton). Men tidsnog vande jag mig vid hans ljud. De blev inte mycket värre än mina egna andetag. Nu sover jag utan öronproppar för jag gillar att höra honom bredvid mig. Veta att han finns där.
Att bli skedad och omhållen när jag ska somna är jag lite kluven till. Jag ska vara himla trött för att det ska funka, annars ligger jag bara och känner mig instängd och fasthållen. Men om jag vaknar mitt i natten, då kan jag krypa intill, bli omhållen, och somna om. Det är bara första insomningen som är svår.
Det är svårt att tänka sig att sova i separata sängar. Eller olika rum. Att aldrig morgonmysa när man precis precis vaknat. Inget spontansex när man egentligen borde sova. Aldrig gå och lägga sig tillsammans, plötsligt bli pigga och ligga och prata om helt obetydliga saker i flera timmar.
Att aldrig få försöka synka mina andetag med hans. Näää, det skulle inte funka. Jag och Fjanto har sovit tillsammans ända sedan vi blev tillsammans och han mer eller mindre flyttade in i min lilla studentetta. Skulle inte funka att sluta. Jag skulle bli ensam i sömnen liksom.
Jag tycker utmaningen verkar hur kul som helst att hänga på, men eftersom mitt sexliv är en av de få saker som jag faktiskt försöker hålla utanför bloggen (av respekt för min partner) så blir det inga snuskiga detaljer, utan rätt allmänt med enstaka personliga inslag. Denna vecka är dock temat "sova ihop", vilket är lätt att hålla mindre dirty, så jag kommer jag bli personlig.
Jag ÄLSKAR att sova ihop. Men det har inte alltid varit så. Jag är en sådan som måste ha precis rätta omständigheter för att kunna somna. Lagom svalt, mörkt, tyst och rätt antal kuddar. Andras andetag är en sådan där sak som jag tidigare blivit tokig av och börjat fantisera om att få tyst på fanskapet med hjälp av kudden. Ibörjan av mitt och Fjantos förhållande sov jag med öronproppar för att slippa höra honom flåsa (läs: andas helt normalt men i mina öron lät det som att han sprang ett jävla maraton). Men tidsnog vande jag mig vid hans ljud. De blev inte mycket värre än mina egna andetag. Nu sover jag utan öronproppar för jag gillar att höra honom bredvid mig. Veta att han finns där.
Att bli skedad och omhållen när jag ska somna är jag lite kluven till. Jag ska vara himla trött för att det ska funka, annars ligger jag bara och känner mig instängd och fasthållen. Men om jag vaknar mitt i natten, då kan jag krypa intill, bli omhållen, och somna om. Det är bara första insomningen som är svår.
Det är svårt att tänka sig att sova i separata sängar. Eller olika rum. Att aldrig morgonmysa när man precis precis vaknat. Inget spontansex när man egentligen borde sova. Aldrig gå och lägga sig tillsammans, plötsligt bli pigga och ligga och prata om helt obetydliga saker i flera timmar.
Att aldrig få försöka synka mina andetag med hans. Näää, det skulle inte funka. Jag och Fjanto har sovit tillsammans ända sedan vi blev tillsammans och han mer eller mindre flyttade in i min lilla studentetta. Skulle inte funka att sluta. Jag skulle bli ensam i sömnen liksom.
Ser du en bild som är din och du vill ha borttagen? Hör av dig så fixas det! Headerbilden är ritad av Bettie von Fraucht.
